2013-09-30
22:27:43
Min värsta fiende
stavas Å N G E S T.
Lider av panikångest o periodvis är det nästan olidligt. Medan jag, vissa perioder, inte lider speciellt mkt av det.
Har ju bestämt att denna bloggen ska vara blottande, för många av oss är livet en kamp, samtidigt som vi försöker njuta av allt d goda livet erbjuder.
Att vara deprimerad eller lida av ångest betyder inte att man inte uppskattar livet.
Vissa dagar kan kännas som ett stort mörker, vissa dagar kan kännas ok o andra dagar känns riktigt bra.
En riktig bergochdalbana.
I det samhälle vi lever i med alla sociala medier o alla ytliga bilder, på lyckliga människor, som vi möts m överallt är det viktigt att komma ihåg att allt har en baksida. Allt är inte så ljuvligt som d kan verka.
Jag är oerhört glad att jag har mina underbara ungar! Dom är ljuset, alltid.
Jag älskar att sitta o lyssna på dom, att ha långa konversationer med dom o inse vilka kloka, fantastiska individer dom är! Jag blir så stolt o lycklig o meningen m livet är glasklart!
Kommentar:
Kommentera inlägget här:
Så bra skrivit. ibland nästan kräks man på all ytlighet överallt. Jag är också en sån där "självutlämnande" människa. Jag är det för att det känns som om det är det enda sättet jag kan vara jag på.
Lycka till med ditt liv på alla möjliga och omöjliga sätt.
Carina