carofin.blogg.se

Åren går, mycket har hänt o vi har bara blivit starkare o starkare. 

Kärleken består o snart kommer vårt tredje barn <3 

Är lyckligt lottad o uppskattar verkligen  d vi har! 

Imorgon ska vi på "inskrivning-samtal",

träffa narkosläkare o barnläkare inför snittet. Känner mig lite nervös faktiskt, dagen närmar sig m stormsteg 😬

Blir skönt att "planera" lite imorgon 👍

Idag har jag fått gosa m mitt gudbarn o hennes syskon o mamma! UNDERBART! Härligt m lite bebisgos!! 

Mina barn är verkligen så duktiga! Hjälper mig utan att ifrågasätta o bara gillar läget. Dom har inte klagat en enda gång! Dottern älskar att fixa o dona, hon kammar mitt hår, smörjer in mina fötter o målar mina naglar ❤️ Servar mig m mat o dricka o ser till att jag har d bra 😍 vilken lyx!! Hon längtar såå efter lillebror! Sonen tycker nog d är mer overkligt, men pratar m magen o tucker d är spännande! Vilken härlig resa vi gjort tillsammans, hela familjen, o vilken efterlängtad unge som snart kommer till oss 😊❤️❤️

Over and out

Det var inte så lätt som jag trodde att få hjälpmedel 😬 men med lite ork från mamma så löste d sig till slut 👍

O nästa v kommer arbetsterapeuten hit o kollar om jag behöver fler hjälpmedel :) 

Imorgon ska jag ge mig ut en stund!! Tjohoooo!!! Skönt att en stor del av min umgänges-krets jobbar el har jobbat inom vården o är vana m rullstolar o annat! Det underlättar, för d är svårt att vara "brukare"/"patient" själv ska jag säga!! Speciellt när man är van att vara på "andra sidan"... Men OJ, så nyttigt!! Alla dom arbetar inom vården borde vara i denna situation någon gång, för att få förståelse, på riktigt

(Även om jag självklart inte önskar någon smärta el sjukdom)

Får ondare för varje dag o har svårt att röra mitt högra ben. 

Sammandragningarna finns dör hela tiden o passar jag mig inte så gör dom ONT! Gäller att ta bricanylen i tid, vilket jag oftast gör :) 

Nu är d bara 3 v kvar till vår älskade lilla bebis kommer 😍 eller liten o liten... Han blir förmodligen ganska stor, väger redan drygt 3 kg 👍 

Nu ska jag försöka sussa trots pigg bebis som har gympa-pass 😊❤️

Bebis växer, livmodern växer, ärren stretar o drar, men håller 😜

Bebis verkar må toppen o jag mår som vanligt.... Har inte lyckats få tag i någon rullstol, så d blir till att stanna inne..

Jo, fick faktiskt tag i en, men min rumpa var ca 117 ggr för stor.. 😔

Enda sättet att få tag i en verkar vara att hämta från hjälpmedelscentralen i Hallonbergen o bet 600 kr 😱

Bilen är ff paj o jag kan ändå inte köra, så.... Ja,ja.

I veckan ska vi alla fall på äventyr! Utflykt till KS 😜 träffa läkare, barnmorska o göra ännu ett tillväxt-ul.

Ska bli spännande att se hur mkt bebis växt! Känner ju att han är en stor kille ❤️

Känner hur ärren sliter o drar ju mer livmodern växer, men m bricanyl o värktabletter funkar det ok.. 

Foglossningen är dock en historia för sig 😬 aj aj aj

Känner att jag blev lite uppskrämd av vissa, mindre pedagogiska läkare när jag låg inne på Antenatalen, så nu funderar jag mkt över snittet...

Återhämtning, rehab, smärta, ärr, risker etc....... Känner mig ärligt talat, lite skraj. 

Drygt 3 v kvar till d planerade snittet, 

Så d är bara försöka tänka positivt!!

Mamma o hennes karl var förbi oxå, tog en kopp kaffe o pratade en stund 😊

Mamma hade tagit kort på en sten, som ser ut som min mage, m ärr o allt! 

Kolla!

Ett start-kit m pärlor o plattor från "pappas pärlor" 👍 

Här är några av helgens konstverk:

Statusen är oförändrad, men kämpar på o myser m magen. 

Har gått ner ytterligare drygt 1 kg o ligger nu på -2,5 sen v.9 typ. 

Tycker inte magen blir så mkt större, men den ändrar form! Känner att bebis är större därinne..... 

Här kommer bilder

Men det är skönt att vara hemma!! 

Haft svärmor här, hon såg efter barnen när vi var inlagda o åkte hem igår. 

Eftersom hon fyller år på söndag, firade vi henne lite i onsdags. Gjorde nästan inget alls, satt bara uppe lite längre, 

O jääääklar så ont jag fick på kvällen 😬

Ja, ja, ska inte gnälla!!!! Faktiskt inte! 

Är hemma, med familjen o gubben gör ALLT. Visste att d inte skulle bli en dans på rosor denna graviditet.

O om drygt 30 dagar (senast) är han här 😍

Vår älskade, efterlängtade bebis ❤️❤️❤️

Nu är d liggläge igen. Natti! 

Over and out

Huvudsaken bebis mår bra! 

Nu ska jag bara bita ihop o hoppas det funkar åtminstone ngr v till ✊👍

Är sjukt trött, men så härligt att vara hemma hos barnen 😍

Känner mig otroligt rörd o tacksam över våra fantastiska vänner! 

Att så många bryr sig om oss o är beredda att släppa allt för att hjälpa till, känns nästan overkligt!!! Vi som knappt haft barnvakt förut 😬 

Barnen har varit såå duktiga o anpassat sig bra! Vi har Iof haft världens bästa barnvakt, älskade A, vår ängel! 

Vänner har erbjudit sig att handla, hämta, lämna, skjutsa hit o dit. Vilken känsla, är helt varm i själen!!!!! 

Kommer aldrig kunna tacka er nog! 

Alla uppmuntrande sms o meddelanden o erbjudanden om hjälp... 

Känner mig så rik o välsignad! 

Här kommer lite pås-mag-bilder 

Förmodligen gör sammandragningarna så pass ont pga sammanväxtningar i magen efter mina bukoperationer...... 

Bebis mår bra, så d är bara att bita ihop 😬.... D som är svårt är att jag bara sover högst ett par timmar innan jag vaknar av smärtan... 

Mycket känslor som stormar fram o tillbaka.... Känner mig så glad o tacksam över bebisen i min mage, samtidigt som jag känner mig ledsen o värdelös som inte klarar att vara gravid, att smärtan ständigt ska störa. Att min jäkla stomiop ska förstöra. Den räddade mitt liv, men just nu är jag arg! 

Ja,ja. Nya tag o en stund i taget! 

Fokus ligger på bebis o han mår bra!

Over and out

Nu är jag alla fall hemma, men läget är ganska oförändrat... Tar bricanyl-tabletter m jämna mellanrum när sammandragningarna sätter igång, o då lugnar d sig lite några timmar. 

Jag fick även 2 kortison-injektioner för att skynda på bebis lungor ifall han hade valt att komma ut. Är relativt långt gången nu, v.32+3, så ingen direkt fara för bebis, även om varje dag han stannar är värdefull. 

Ja, så nu ligger jag här o känner mig ganska värdelös, att d är mitt fel att d knasar... :( har varit mkt känslostormar de dagarna på sjukhuset, vissa kirurger/förlossningsläkare började ta upp vaginalförl vs snitt tex vilket gjorde att jag till slut fick panik o var rädd för ALLT. Mycket som kom upp, både för mig o R, vi har inte alls bearbetat våra tidigare förl, som slutade m ett akutsnitt o ett urakut (katastrofsnitt)...... 

Hur som helst, nu är det bestämt att d blir ett snitt, även om vi kommer in akut. 

Jag är så tacksam över alla fina vänner som var beredda att släppa allt o hjälpa oss när vi åkte in!!!! O underbara A, som bodde här o tog hand om barnen, djuren o hemmet!!! Ord räcker inte för att visa vår tacksamhet till er alla!!!!

Detta, mina vänner, är rikedom det! 

Min systers op gick bra, fast mkt smärtsamt har d varit för henne. 

Hon har nu även op bort plattan bakom ögat o fått komma hem till pappa. 

Om ca 1 mån är d återbesök, då får bi se om tumören skrumpnat, minskat el finns kvar........ ✊

Här kommer magbilder från v.33 :)